PULS Kickoff

Söndagen den 21:a februari var det dags för nästan 50 stycken PULSaktiva att teambuilda på PULS kickoff. Dagen var fylld av roliga äventyr, tacobuffé och till och med ett besök till akuten.

Dagen började med en del sömniga PULS aktiva som hade trotsat det eviga snöandet och tagit sig till Kårallen för att åka i väg på PULS Kickoff.

Innan påstigning fick vi frukt och på bussen möttes vi av en goddie-bag (beståendes av en PULS väska fylld med lite godis och dryck för resan). När vi väl påbörjat vår resa får vi reda på vår destination, eller snarare de som inte redan tidigare insett styrelsens freudianska misstag av att ha haft det inskrivet i ett styrelseprotokoll som legat uppe på hemsidan. Vårt mål är Boda Borg i Oxelösund. Vi ska få leka fångarna på fortet under en dag tillsammans.

Efter att vi passerat Norrköping påbörjar vi en liten lek som bestod av att med hjälp av fyndiga ordlekar finna 17 stycken djur och om vi kunde komma på dem så var vi lika smarta som styrelsen. Ordleken var ett roligt tidsfördriv som fyllde bussen med småskratt medan de mest fyndiga ordvitsarna gav oss djur som fladdermus och geting. Dock var det få eller inga som kom fram till djuren tvättbjörn och myra, så styrelsen fick på så sätt behålla sin heder.

Väl i Oxelösund fick vi sällskap av ytterligare en PULS:are innan vi kom fram till Boda Borg. När vi kommit av bussen och in i värmen fick vi lite instruktioner för hur vår tävling skulle gå till. Vi bads komma på roliga lagnamn till våra lag om fyra personer från olika arbetsgrupper. Exempel på lag blev bland annat Team Skåne, Blåa apor och Leif Lokets Favoriter. Tävlingsinstinkten hos de medverkande kändes i luften, här skulle vinnas.

Boda Borg är ett vanligt lägenhetshus om fyra våningar som byggts om till att bli olika banor och alla banor hade olika svårighetsnivå, röd för de banor som var lite fysiska och lite kluriga, grön för de som var mest kluriga och svart för de som var mest fysiska. Banorna belönades med olika poäng, ett för de röda banorna, två för de gröna, tre för de svarta eller fem för de banor (oavsett färg) som var riktigt svåra om alla delar i banorna klarats. Banorna bestod av två till fyra rum och om det sista rummet klarades fick man öppna en låda och stämpla ett poängkort. Varje bana eller rum hade också en tidsgräns, som man var tvungen att hålla sig inom annars fick laget röd lampa, vilket innebar att man var tvungen att lämna rummet och börja om, vilken började lysa också om laget brutit någon av de premisser man hade för att klara sig igenom banan. När laget hade plockat poäng skulle någon ur det springa ner och rapportera det i receptionen så att personalen kunde lägga upp det på bildskärmar som fanns i hela huset så att de andra lagen kunde hålla sig uppdaterade om hur de låg till i tävlingen.

Det var ett rum som bröt poängsättningen, tuff-tuffare-tuffast, där man skulle få tre poäng efter varje avklarat rum. När vi var där hade ingen ännu klara det tredje och sista rummet tuffast, och när PULS lämnat Boda Borg stod det fortfarande oavklarat. En ytterligare spännande svart bana var Plutonen, där våra hjärnor, lårmuskler och knän fick sig en ordentlig utmaning. Jag och mina lagkamrater i Blåa apor måste ha prövat oss fram en 15-20 gånger på den banan, och kom endast in i det sista rummet två gånger, utan att klara det tyvärr. Det var flera olika problemlösningsmetoder som testades av de olika lagen. En del delade upp sig för att klara banan fort och effektivt, och en del körde i fyrmannatrupp så långt de bara kunde och andra hoppade mellan metoderna. Vissa banor var till och med så snabba med tidgränsen att nästan var tvungen att dela upp sig oavsett hur snabbt laget som helhet var.

Under dagen hade vi alla tillgång till gratis kaffe, men detta tror jag blev underutnyttjat av oss från PULS i och med att vi alla körde för full rulle och ville utnyttja under den tiden vi hade på oss. Till lunch blev vi serverade tacobuffé och en efterrätt beståendes av glass med kola- eller chokladsås. Det blev i stort sett rullande lunch för oss, och under den tiden som vi satt stilla var det strategiläggning och lite kamratlig press mellan de lagen som låg på ungefär samma poäng. Och efter att vi intagit lite välbehövlig näring och vatten i mängder var det fullfart igen.

Under resan hem diskuterades lösningar på de olika banorna och flera aha:n hördes när ett lag förklarade för ett annat om en lösning som de inte tänkt på. En av kommentar som jag plockade upp under resan hem var att dagen hade varit ”Jätte kul”. Resan hem handlande det mest om återhämtning, resan till Boda Borg hade det haft en mycket högre ljudnivå än vad det var på vägen hem, vilket jag tolkade som att det fanns en del utmattade PULS:are som satt på bussen.

Vårt offer för dagen hade varit svett (för de flesta), tårar (för en del) och blod (för några få). En tjej gick så pass hårt in att hon fick åka in till akuten och lägga tillbaka sin axel i led. Som tur var fick hon med sig en annan tjej till moraliskt stöd och vi kunde till och med plocka upp dem på resan hem så de klarade sig tillbaka till Linköping (någorlunda) helskinnade. Blåmärken, mjölksyra, smärre utmattning och dagen efter träningsvärken är låga pris att betala för att få en sådan rolig dag fylld med en sådan kreativ och spännande teambuildning.

Trots att vi var på Boda Borg mellan ungefär halv tolv och fem upplevde jag personligen att tiden bara flög förbi. Dagen hade gått så fort och jag hade haft det så kul och jag ville bara köra en bana till, och en till och en till. Väl tillbaka på bussen började adrenalinnivåerna lägga sig och tröttheten och ansträngningen gjorde sig påmind. Personligen har jag inte rört så mycket på mig med så pass hög adrenalinkick på väldigt länge. Jag hade väldigt mycket träningsvärk dagen efter och det var det värt, för det var en av de roligaste dagarna jag haft på länge. Min uppfattning så här nästa två veckor efter och en tenta senare är att jag inte varit ensam i den känslan i och med att jag hört flera kommentarer som hänvisar till olika rum eller banor och annat som hände under PULS Kickoff för aktiva 2010.

Personligen vill jag rikta ett tack till styrelsen för ett riktigt bra initiativ och lite extra uppmärksamhet riktas mot Linus Lanker, PULS:s webmaster, som hade stått för det mesta av planeringen för denna helt fenomenala dag.